hej,
Jag sitter och väntar på post som aldrig kommer. Det var länge sedan jag hörde något från Herman. Och jag börjar nästan bli lite orolig. Tänk om han inte vill brevväxla med mig längre han kanske har vuxit ifrån sådana fasoner. Mamma ropar nerifrån. Jag tycker mig höra att hon säger något om post men mer en så kan jag inte ur skilja. Jag måste gå ner och kolla tänk om det är ifrån Herman.
Det var det.
Kära Amy. Förlåt att det var längesedan jag skrev. Men det har hänt så mycket här i Tyskland. Igår förklarade vi krig mot Ryssland. Och gissa vad. Jag har blivit inkallad. Jag ska få representera vårt kära land. Och komma hem igen med ära o berömmelse. Men nu går jag händelserna i förväg.
Allt började den 28 Juli för nästan exakt en månad sedan. Det var kväll och dagen hade varit regnig och kall. Det var som om vädret visste vad som komma skulle. Jag var precis på väg att gå till sängs när pappa äntligen kom hem. Han hade varit på jobbet ovanligt sent den kvällen. "Dom har skjutit honom" . Mamma såg lite oförstående ut och undrade vilka som hade skjutit vem. Men nu se här ska du få höra Amy. De som har blivit skjutna är Franz Ferdinand och hans hustru Sophie von Chotek. Franz Ferdinand är ärkehertig och kronprins av Österrike. Det var Serberna som sköt honom. Eller kanske inte riktigt serberna. Men det var en man som hette Gavrilo Princip, Han avfyrade två skott. Ett träffade Sophie i magen och ett träffade Franz i halsen. Båda två dog snabbt av sina skador, Det kommer att bli krig Amy jag känner på mig det, Det hänger i luften, Ingen har sagt det rakt ut en men alla vuxna går omkring som på nålar.
din tillgivna Herman.
Under det första brevet låg ett till med Hermans handstil. Det här var kortare bar några korta rader snabbt ner kraffsat på en bit papper. Jag kunde se hur han hade tryckt igenom pappret med pennan vid flera tillfällen nästan som om han var nervvös och stressad.
Amy! Nu är det krig på riktigt. Det är inget jag hittar på nu händer det. i förrgår förklarade vi (Tyskland) krig mot mot Frankrike bara två dager efter det att vi hade förklarat Ryssland krig den första augusti. Som om inte det var nog så ligger vi nu i krig med Storbritanien sedan vi också förklarade dem krig igår. Jag har anmält mig till tjänstgöring och ska inställa mig om bara en dag. Först kommer kärleken och tron till fäderneslandet. Men långt in i mina djupaste vrår hyser jag tvivel och börjar undra. Ty vårat hemland kanske har tagit sig vatten över huvudet. Alla ser anledningarna vi har till krig och allt vi kan vinna. Äran och rikedomen. Men det som kan vinnas kan också förloras tusenfalt. Mitt hjärta ryser när jag läser de överstrukna raderna från Herman inte kan det vell vara så att detta krig ska knäcka även den modigaste personen jag känner. Misströsta inte Amy det här är snart över. Det finns en plan "Schlieffenplanen" jag vet inte exakt var den går ut på men jag känner stort förtroende för våra befälhavare, Det här kriget kommer snart ha en segrare och jag kan inte se någon som helst anledning till att det inte skulle kunna vara Tyskland. Nu går jag mot ära och berömmelse. Vi hörs snart
Herman.
Jag ska hålla tummarna för att Herman har rätt. Att det blir ett snabbt slut och att Herman klara sig oskadd igenom det här. Jag känner mig enormt tacksam för att det fruktade kriget inte har spridit sin pest hit till USA vårt land har lidit tillräckliga förluster tack vare krig.
Jag sitter och väntar på post som aldrig kommer. Det var länge sedan jag hörde något från Herman. Och jag börjar nästan bli lite orolig. Tänk om han inte vill brevväxla med mig längre han kanske har vuxit ifrån sådana fasoner. Mamma ropar nerifrån. Jag tycker mig höra att hon säger något om post men mer en så kan jag inte ur skilja. Jag måste gå ner och kolla tänk om det är ifrån Herman.
Det var det.
Kära Amy. Förlåt att det var längesedan jag skrev. Men det har hänt så mycket här i Tyskland. Igår förklarade vi krig mot Ryssland. Och gissa vad. Jag har blivit inkallad. Jag ska få representera vårt kära land. Och komma hem igen med ära o berömmelse. Men nu går jag händelserna i förväg.
Allt började den 28 Juli för nästan exakt en månad sedan. Det var kväll och dagen hade varit regnig och kall. Det var som om vädret visste vad som komma skulle. Jag var precis på väg att gå till sängs när pappa äntligen kom hem. Han hade varit på jobbet ovanligt sent den kvällen. "Dom har skjutit honom" . Mamma såg lite oförstående ut och undrade vilka som hade skjutit vem. Men nu se här ska du få höra Amy. De som har blivit skjutna är Franz Ferdinand och hans hustru Sophie von Chotek. Franz Ferdinand är ärkehertig och kronprins av Österrike. Det var Serberna som sköt honom. Eller kanske inte riktigt serberna. Men det var en man som hette Gavrilo Princip, Han avfyrade två skott. Ett träffade Sophie i magen och ett träffade Franz i halsen. Båda två dog snabbt av sina skador, Det kommer att bli krig Amy jag känner på mig det, Det hänger i luften, Ingen har sagt det rakt ut en men alla vuxna går omkring som på nålar.
din tillgivna Herman.
Under det första brevet låg ett till med Hermans handstil. Det här var kortare bar några korta rader snabbt ner kraffsat på en bit papper. Jag kunde se hur han hade tryckt igenom pappret med pennan vid flera tillfällen nästan som om han var nervvös och stressad.
Amy! Nu är det krig på riktigt. Det är inget jag hittar på nu händer det. i förrgår förklarade vi (Tyskland) krig mot mot Frankrike bara två dager efter det att vi hade förklarat Ryssland krig den första augusti. Som om inte det var nog så ligger vi nu i krig med Storbritanien sedan vi också förklarade dem krig igår. Jag har anmält mig till tjänstgöring och ska inställa mig om bara en dag. Först kommer kärleken och tron till fäderneslandet.
Herman.
Jag ska hålla tummarna för att Herman har rätt. Att det blir ett snabbt slut och att Herman klara sig oskadd igenom det här. Jag känner mig enormt tacksam för att det fruktade kriget inte har spridit sin pest hit till USA vårt land har lidit tillräckliga förluster tack vare krig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar