Kära dagbok!
Idag är det den andra maj år 1914. Jag väntar på att min man Charles William Solly ska komma hem efter att han har varit i kontinenten Afrika i fem långa månader, men det lönade sig för nu tillhör delar av Afrika Storbritanien. Min man är 24 år och jag är 22 år gammal, vi bor utanför Storbritanniens huvudstad London i en liten by som heter Harlow. Fån början kommer jag från en liten by utanför Birmingham som heter Dudely. I min familj var vi 5 barn och mor och far. Tyvär dog alla i en brand förutom jag och min yngste bror för några år sedan. Charles kommer från en liten familj, han har alltid bott här i Harlow, och även hans far och mor bor här.
Tidigare idag fick jag ett brev av min man Charles brevet löd:
Hej min käresta Anna!
Jag har en god nyhet att berätta och det är att vi är färdiga här nere i alla fall för tillfället och de säger att några av oss ska få åka hem, och jag är en av dem! Denna gången hoppas jag att jag ska få vara hemma med dig, men som du vet är det inte jag som bestämmer det. Igår fick jag även höra att det är lite oroligt där uppe i Europa, jag hoppas det inte det är hos dig i Storbritannien. Nu har jag tyvär inte mer tid att skriva för jag måste iväg på ett sista uppdrag innan jag åker hem till dig!
Älskar dig, din Charles
Som Charles skrev i brevet har det varit lite oroligt i Europa. Det har inte varit något större men visst har det varit lite små bråkigt och några upplopp. Det har dock inte varit så mycket här i Storbritannien och det är väl tur det för de flesta av de brittiska soldaterna är i Afrika och arbetar. Just nu känner jag mig inte så trygg när alla soldaterna är nere i Afrika men när jag fick reda på att några av dem skulle komma hem börjar jag känna mig tryggare. Men samtifigt känner jag mig ganska trygg, det är olika från dag till dag. Jag känner mig trygg för vi har en allians med både Frankrike och Ryssland den kallas Enteten. Vi känner oss hotade av det stora Tyskland för dem har byggt ut sin flotta.
Jag har inte fått reda på vad de egentligen gör där nere i Afrika, det enda har fått reda på är det lilla Charles har skrivit i breven och det har varit att soldaterna gör Storbritannien större.
Det ska bli väldigt skönt att Charles ska komma hem efter alla dessa månader, för det har inte varit så enkelt att ta hand om ett hushåll helt själv.
Källor:
http://9a-thegreatwar.blogspot.com/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Storbritanniens_historia
http://www.ne.se/lang/storbritannien
De e bra Alexandra! ;)
SvaraRaderakul gjort med brevet :) lite tragiskt med familjen du skrev om bara, men de va en bra text :)
SvaraRadera