Uppgift 2

30 juni 1914

Herre min skapare! Som jag skrev i dagboken i början av juni kändes det som att det bara var en tidsfråga innan det skulle hända något, och nu har det hänt! För en knapp halvtimme sedan kändes det som en ovanligt vacker sommardag i slutet av juni, men nu har allt förändrats. Jag hade just slagit mig ner på en bänk inne i Berlin. En enda blick på tidningen jag precis köpt fick mig att rycka till av förskräckelse, av vad jag läste. Så här stod det:

"Den 28 juni utspelades ett förfärligt skottdrama i de centrala delarna av staden Sarajevo i Serbien, där ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike-Ungern brutalt mördades. Under paniken som utbröt miste även en andra person livet, ärkehertigens fru Sophie von Chotek . Ärkehertig Ferdinand hade innan statsbesöket allvarligt övervägt om han över huvud taget skulle åka, eftersom han precis som många andra känt av de spänningar som byggts upp mellan länderna. Till slut valde han ändå att åka, och samma dag som mordet ägde rum anlände han till Sarajevo med sin fru. Vid tågstationen satte de sig i en bil och åkte i en karavan av bilar genom staden. Överallt var det mycket folk som kommit ut på gatorna för att få sig en titt på Franz Ferdinand. Hertigen och hans fru var på väg till rådhuset. Trots hertigbesöket hade säkerheten i staden inte höjts alls mycket, vilket gärningsmannen och hans anhang var medvetna om och också utnyttjade. Mannen som höll i den dödande pistolen sköt på öppen gata och var därför lätt att sedan gripa på plats. Han sitter nu häktad för brottet och tillhör Svarta Handen, en hemlig serbisk organisation. Attentatsmannen är i 20-årsåldern och heter Gavrilo Princip. Men som tidigare nämnts arbetade Princip inte på egen hand, han hade medhjälpare som var utplacerade på andra ställen längs karavanens färdväg till rådhuset. När hertigen åkte över en bro kastade en man plötsligt en bomb mot bilen, men både Franz Ferdinand och hans fru klarade sig. Bara en liten stund senare kom de fram till det ställe där Gavrilo Princip fanns, och när han fick syn på hertigen tvekade han inte en sekund på att utföra det dåd som han planerat. Hertigparet blev så illa skadade att de nästan omedelbart avled. Av de förhör som man haft med Princip har han berättat en del detaljer om den plan som Svarta Handen gjort upp för dådet. Man har fått veta att det bara en ren tillfällighet att just Princip blev mördaren. Man hade nämligen placerat ut män längs den väg hertig Ferdinand skulle komma, men de andra blev hindrade av de täta folkmassorna. Ännu är människor över kontinenten förbluffade över vad som skett och det återstår att se hur de olika länderna reagerar på skottet i Sarajevo."

Det känns verkligen inte säkert när något som det här har hänt. Visst, det hände inte här i Tyskland, men eftersom vi har en allians med Österrike-Ungern påverkar det oss också. Österrike-Ungerns beslut blir också våra beslut, vilket gör att vi måste backa upp dem vad som än händer, om det så blir krig. Själv är jag väldigt orolig över situationen som vi hamnat i. Även fast jag inte har en aning om vad som komma skall, känns detta som ett startskott för ytterligare händelser. Jag må vara pessimistisk, men eftersom detta är min egna dagbok tillåter jag mig själv att skriva precis vad jag känner i den. Jag tror att det bara kommer bli värre. Om man tänker efter känns "Skottet i Sarajevo", som de kallade attentatet i tidningen, som en ganska given början på en konflikt mellan Europas länder. Eftersom Serbien redan innan den 28 juni var arga på Österrike-Ungern låg det nästan rätt i tiden för ett angrepp, trots att det som gjordes var helt fel och mycket brutalt. Som känt var tycker Serbien att provinsen Bosnien-Hercegovina ska tillhöra dem istället för Österrike-Ungern. Det är möjligt att mordet var ett sätt att påpeka vad de tycker och om jag får säga vad jag tror så är jag säker på att den där Princip är skyldig till brottet!

30 juli 1914

Kära dagbok, tiden sedan jag senast skrev har kommit att kallas Svarta Veckan för att tiden efter skotten i Sarajevo har känts så mörk och dyster. Men nu är den tiden över, fast världen har inte förändrats till det bättre. Kriget har börjat! Jag fick just reda på att Österrike-Ungern har förklarat krig mot Serbien. Detta innebär inte bara att jag, som färdigutbildad soldat, måste vara beredd på att när som helst kunna gå ut i krig, utan också att landet som helhet står inför en rad olika dilemman. Ska Tyskland satsa många av sina soldater på att hjälpa Österrike-Ungern eller ska vi skicka fler av våra egna för att försvara våra kolonier i Afrika? Nu när kriget har börjat kan man aldrig vara säker och det är viktigt att ta rätt beslut. Tyskland har även en egen plan att sätta i verket förutom att stå upp mot Serbien. Eftersom jag är med i armén har jag blivit underrättad om att Tyskland har smitt en plan över hur man ska agera när kriget börjat. Den kallas Schlieffenplanen och går ut på att Tyskland ska överfalla Frankrike och Ryssland. Först ska man gå genom Belgien och obemärkt attackera Frankrike, för att sedan skynda tillbaka till Tyskland, och vidare mot Ryssland. Det hela kommer bli mycket komplicerat med tanke på att Tyskland måste vara på plats på så många ställen samtidigt. Själv tycker jag att vi borde tala med italienarna och kräva hjälp från dem om situationen blir värre, om de inte frivilligt kommer till undsättning, vilket är deras plikt eftersom vi är allierade. Det återstår att se om Italien är en trovärdig allians eller om de endast vill utnyttja våra resurser. Ja, jag säger då det. Det gäller verkligen att välja sina vänner med omsorg i dessa tider. Både internationellt och bland de närmaste.

Källor

http://sv.wikipedia.org/wiki/Skotten_i_Sarajevo
http://www.ne.se/lang/svarta-handen
http://www.forsvarsmuseum.se/tidsl1910_01.html
http://www.ne.se/lang/schlieffenplanen

http://9a-thegreatwar.blogspot.com/

Jag har också tagit fakta från mina egna anteckningar, samt fått hjälp av Veronika